Högsta domstolen friar klimataktivister och öppnar dörren för totalt kaos

Sabotage att blockera motorväg och ambulans, men inte tillräckligt allvarligt

De elva klimataktivisterna från Återställ våtmarker som blockerade E4:an i rusningstrafik 2022 döms inte för sabotage. Det fastslår Högsta domstolen i en färsk dom. Trots att blockaden uppfyllde lagens definition av sabotage, menar domstolen att störningen inte varit tillräckligt allvarlig. Aktivisterna frikänns därmed helt från det grövsta brottet.

Det handlar om den uppmärksammade aktionen då demonstranter medvetet satte sig över samtliga körfält på E4:an vid Solna, med banderoller och västar. Flera hade limmat fast sig på vägbanan. Trafiken stoppades helt i 20 minuter och var delvis blockerad i ytterligare 30. En ambulans på utryckning försenades med tio minuter – ändå frias aktivisterna.

De friade aktivisterna är:

Charis EBBA Linnea Klemedtsson

NEA Luna Tintin Frank

ANNA Maria Termine

ANN-KRISTINE Eleonor Thulin

ISABELLE Bernadette Anger

RICKARD Arne Krister Dose

Bengt FILIP Alexander Grönlund

Lars CHRISTIAN Tobias Nilsson

GIT Katarina Aremyr Lundström

Frans VIKTOR Jonsson

ANDERS Joel Bäcklund

Högsta domstolen: ”Inte kvalitativt jämförbart”

Domstolen slår fast att demonstranterna avsiktligt hindrade samhällsviktig trafik. De hade viss beredskap för att släppa fram utryckningsfordon, men stoppet var reellt – och omfattande. Ändå frias de. I domskälen skriver HD:

“En tidsmässigt begränsad vägblockad av detta slag i samband med en fredlig demonstration är inte kvalitativt jämförbar med de angrepp och störningar av vitala samhällsintressen som straffbestämmelsen om sabotage omfattar.”

Det innebär att man i praktiken sänker ribban för vad som krävs för att dömas för sabotage – åtminstone när syftet är politiskt och uttrycks i form av fredlig civil olydnad.

Domstolen väger in demonstrationsfriheten

Ett centralt skäl bakom frikännandet är hänsyn till grundlagsskyddad demonstrationsfrihet. HD poängterar att även om samhällsaktiviteter störs och irritation uppstår, så måste rättsväsendet visa “återhållsamhet och proportionalitet” när det gäller politiska aktioner.

Man skriver att hotet mot samhällsintresset inte var tillräckligt för att väga över demonstrationsrättens tyngd:

“Det är naturligt att straffbestämmelsen i en sådan situation tillämpas med den restriktivitet, återhållsamhet och proportionalitet som är motiverad.”

En ny praxis för aktivism

Domen är prejudicerande. Det betyder att den kommer att påverka hur liknande fall bedöms framöver. Domstolen gör klart att inte varje medveten blockad av vägtrafik räcker för sabotage – det krävs något mer. En “kvalitativ jämförbarhet” med hot mot rikets säkerhet, rättsväsendets funktion eller försvarsförmåga.

Det är alltså inte längre tillräckligt att man medvetet stör viktiga samhällsfunktioner – om inte störningen når upp till en viss tröskel, och framförallt: om det sker i namn av en politisk protest.

Vad betyder det i praktiken?

Från och med nu vet aktivistgrupper som Återställ våtmarker exakt var gränsen går. En timmes trafikkaos i rusningstrafik räcker inte för sabotage – så länge protesten är fredlig och har ett budskap. Det betyder i realiteten att medvetna störningar av samhällsviktig infrastruktur kan gå ostraffade, förutsatt att det handlar om ”rätt sorts” aktivism.

Den som i stället blockerat en motorväg i protest mot invandring, pandemilagar eller elpriser får nog räkna med en annan utgång.

Rättens logik: moral slår juridik?

Det mest uppseendeväckande i domen är kanske hur HD väger in aktivisternas syfte. I stället för att begränsa sig till rättsliga grunder, tar domstolen fasta på att det rört sig om en politisk protest, driven av oro för klimatet. I domen står det att man måste ta hänsyn till “protestens karaktär” – något som rimligtvis borde vara irrelevant när det gäller sabotage av samhällsviktig infrastruktur.

Hade det handlat om en annan grupp – låt säga radikala nationalister som blockerar motorvägen i protest mot migration – är det inte svårt att föreställa sig ett annat utfall.

Men när det är aktivister från rätt håll av det politiska spektrumet, då lutar sig domstolen tillbaka.

Det är inte lagändring som behövs

Jag har sett många säga att det behövs lagändringar. Jag håller inte med, i det här fallet.

Varje gång du läser om en dom som du tycker verkar helt galen, ställ dig frågan vad som hade hänt om domen hade handlat om en radikal, nationalistisk organisation istället för en vänsterorganisation, som i det här fallet. Hade de blivit friade i Högsta domstolen, eller hade de drabbats av det strängaste som rymts i lagutrymmet?

Problemet är ofta individerna som tolkar lagen, och inte lagen i sig.

Från domen:

I avgörandet har deltagit justitieråden Dag Mattsson, Eric M. Runesson, Stefan Reimer (referent), Jonas Malmberg och Anders Perklev. Föredragande har varit justitiesekreteraren Johan Gredenius.

Ta del av hela domen nedan: