Pedofilen gick rakt i Dumpens och polisens fälla – socialdemokraten Peter Soilander gripen igen!
Peter Soilander dömdes för grova sexuella övergrepp mot små barn. Efter frigivningen dröjde det bara veckor innan han åter hamnade i fokus. Detta efter att en av mina läsare tipsat Dumpen.
Förutspådde återfallet
Det finns namn man önskar att man aldrig behövde skriva igen. Peter Soilander är ett sådant namn.
Jag har tidigare skrivit om honom. Jag har redan berättat om mannen som rörde sig i politik, kyrkliga sammanhang och miljöer där barn fanns nära till hands, och som till slut dömdes för grova sexuella övergrepp mot mycket små barn. I slutet av min artikel så ställde jag en retorisk fråga om Peter Soilander blivit mindre farlig för barn efter tiden i fängelse.
Svaret på den frågan kom cirka tre månader senare. En av mina läsare hade reagerat efter den tidigare publiceringen och tipsat Dumpen om Soilander. Bara kort senare satt den tidigare dömde pedofilen åter och planerade övergrepp på barn med Dumpens “fiskare”. Som om ingenting hade hänt. Som om fyra års fängelse bara var ett irriterande avbrott.
Peter Soilander, som numera bär namnet Peter Andersson, dömdes 2023 till fyra års fängelse för grova sexualbrott mot två barn. Hovrätten slog fast att han vid upprepade tillfällen begått grova sexuella övergrepp mot ett barn som bara var fem–sex år gammalt samt en sjuårig flicka. Bevisningen bestod inte bara av barns berättelser och vittnesmål från vuxna i deras närhet, utan också av Soilanders egna anteckningar – texter där han skrev om sin attraktion till små barn, sina så kallade ”triggers” och sina sexuella föreställningar om små barn som “förföriskt vickar på rumpan” och tar honom till en “värld fylld av lusta”.
Den 19 november 2025 frigavs Peter Soilander under nytt namn, Peter Andersson. Kriminalvården bedömde honom som så farlig att de under första året efter frigivning försåg honom med en GPS-boja som ska spåra hans rörelser. Fotbojan skulle burits fram till den 18 maj 2026.
Redan då var den uppenbara frågan inte om han ”förtjänade en andra chans”, utan om omgivningen verkligen skulle tvingas ta risken för hans första återfall i frihet. Jag var tidigt ute och uppmärksammade frigivningen och ställde den fråga som borde ha ställts högt av många fler: är en man med denna historik verkligen mindre farlig bara för att han avtjänat delar av ett straff?
Svaret kom alltså snabbt, redan efter tre månader.
